Bilen har varit tjafsig en tid. Liksom trilsk och trög. Inte alls kul. Lite svårstartad, med fräckheten att lägga av när man väl kommit igång. Dyrt, är det första man känner när förskräckelsen släppt. Dyrt och drygt och varihelvetesitterfelet! Och så tar man till kraftuttryck och skrämmer igång biljäveln.
Maken är den som måste lösa problemet. Jag kan inte bidra med mycket i det fallet. Det blev en felsökningshelg. Bilen analyserades i typ datortomografi och ett tänkbart fel pekades ut.
Idag åkte jag med min lätt defekta bil till märkesverkstaden. Där hämtade jag och betalade för av Maken beställd bildel. Impulsgivaren var en liten rackare i silverpåse. Inte så fasligt dyr heller. En tusenlapp fick jag lämna ifrån mig men det är lindrigt i bilsammanhang. Tyckte bilen gick bättre redan, bara av att ha den lilla påsen i framsätet. Snacka om valuta för pengarna!
Maken vände och vred den lilla tingesten och suckade tungt. Teatraliskt tungt och jag fattade att det skulle bli svårt. Så jag undvek alla typer av goda råd. Gick bara ut i köket och lagade mat medan han körde in bilen i garaget. (här tänker den uppmärksamme läsaren att; aha! Garaget är fortfarande, efter sommarens storstädning i inkörbart skick! Jajjamen! Golvet är fortfarande fritt för diverse bilar som behöver fixas.)
Och medan jag stod där intet ont anande och rörde i grytorna fipplade Maken in den nyinköpta impulsgivaren. Den gav rediga impulser till både Make och bil den grejen!
Så innan jag rört klart i min avancerade matlagning … uppvärmd köttfärssås från frysen … satt Impulsen som den skulle och bilen var ute på provtur! Jag hann inte ens börja formulera uppeppande meningar som skulle användas när Maken stormar in i köket, uppjagad och arg för att det inte är så lätt alltid, det här med bilmek.
Jag fick raskt svälja allt sånt, för en glad man kom in och berättade att bilen var som ny!
Vi har provkört en del, provstartat några gånger och ja! Den är som ny! Smidig och körglad igen. Som den ska vara. Det är alltså fullt möjligt att ha enkla och billigare fel på bilarna också.
Belönade oss med Amanda Jenssens nya cd under provturen. Den passade in så bra. Happyland!
Tuesday, November 3, 2009
Det där med bilar.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment